Direktlänk till inlägg 16 augusti 2013

Det lilla livet

Av Rose-Marie - 16 augusti 2013 20:18

Idag har jag varit på NÄL och fått titta på bebis. Eftersom jag är över 35 år så blev jag erbjuden att göra KUB-test. Det är en utredning i hur stor risken är att barnet har fosterskador.
Jag är kluven i min åsikt angående dessa test. Alltför många väljer bort foster som kanske inte alls har så stora fel att det inte borde få leva. Men nej jag dömer inte de som gör det valet, jag har bara svårt att förstå.

Idag fick jag göra ett ultraljud och ta ett blodprov, utifrån detta räknar man ut hur stor procent risk det är att mitt barn har någon "defekt"
Om risken är medel eller hög så får jag sedan välja att göra fostervattenprov som ger mer svar på hur det kan ligga till. Även om detta visar ett negativt resultat så kan man ändå inte med säkerhet säga att barnet har en skada och inte heller hur allvarligt det isåfall är.
Så mitt val att välja bort barnet är grundat i ett stort KANSKE......
Jag har kämpat för mycket för att lita på ett kanske. Dessutom har jag en 14 årig son med funktionshinder och skulle aldrig välja bort honom. Nog för att hans funktionshinder är av lindrig art men hade det visat det på ett KUB-test? Hade jag bara fått ett resultat i procent att ta ställning till om jag hade gjort ett KUB-test på den tiden, vad hade jag gjort? Hur hade jag valt?
Nu vet jag inte ens om hans svårigheter är medfödda eller om det blev något i samband med förlossningen och för mig kvittar det.
Jag skulle aldrig byta honom mot någon annan ändå.

Men min andra tanke om KUB-test är att man kan förbereda sig OM något skulle vara fel och dessutom att OM det skulle vara ett väldigt allvarligt fel som synts på ultraljudet där de mätte nacken och kollade väldigt noga på olika mått och annat så känns det bättre att man skulle se detta nu i vecka 14 än sedan på rutin ultraljudet i vecka 18-20 då halva tiden gått.
Det finns ju skador som gör att man måste avbryta graviditeten och det är det jag är mest rädd för.
Det är av den anledningen jag gick dit idag. För att stilla min oro inför rutin ultraljudet, det var ett besök som gjorde att jag kanske kan våga glädjas över att vara gravid.
För bebisen såg helt normal ut i mått och allt hon kollade idag. Jag såg t.o.m en hand med fem fingrar på och näsa, magsäck.... Ja det såg så fint ut allting och hjärtat slog så fint.
Detta var ytterligare ett av mina mål så nu sätter jag nästa mål:
Rutin ultraljudet som borde bli om ca 4-5 veckor.
Jag känner mig lugnare nu och framförallt så kan jag med säkerhet säga: JAG ÄR GRAVID!

På bilden nedan ser man tydligt hur mycket som hänt på 7 veckor.
Det är första ultraljudsbilden då jag kollade att hjärtat slog och dagens ultraljudsbild. Helt otroligt!

 
ANNONS
 
Camilla

Camilla

16 augusti 2013 20:23

Jag gjorde kub mest för att få ett extra UL. Det ligger rätt bra i tiden, där när spökveckorna slår till och innan man känner bebis. Man undrar om det är någon där inne. Sedan att det är en extra koll och att man sedan kan våga berätta för folk på riktigt. En mage är ganska svår att dölja ända till RuL.

http://Omlivetefter.blogspot.se

Rose-Marie

16 augusti 2013 20:41

Ja det är egentligen synd att man inte kan få ett tidigt ultraljud just för den sakenskull. Jag skulle få välja att göra tidigt UL tror det var nu i denna veckan eller det man gör i vecka 18-20 men fick inte välja båda alternativen. Men nu fick jag ju en titt iaf :)

 
HeyTezz

HeyTezz

16 augusti 2013 20:44

Min mammas arbetskamrat fick under ett liknande test (vet inte om det var KUB då jag själv inte är så insatt i det) reda på att hennes barn skulle födas utan vissa kroppsdelar. Benen saknades, samt en arm och huvudet var defekt. Detta valde hon att ta bort. Jag håller med dig om att många kanske tar bort i "onödan" då rädslan för ett barn med funktionsnedsättning, kan vara större än vad det faktiskt innebär. Jag har alltid sagt att det vore mest "rättvist" om mina barn inte blev "vanliga" eftersom att jag är väldigt insatt i många funktionsnedsättningar och vad som krävs, men trots det är jag så överlycklig att min son föddes frisk och kry. Ett exempel på vad jag menar är min fasters fosterbarn som kom till dem för att han var multihandikappad och inte accepterades av sin familj. Ett annat sorgligt exempel är en flicka i rullstol som jag arbetat med. Hon hade sandaler i december, och mammans ursäkt var: Hon sitter ju i rullstol så hon skall inte gå ändå.....
Fruktansvärt när barnen kommer till familjer där de inte älskas trots sina funktionsnedsättningar. Är glad att höra hur du känner för din son :) Han är säkert en underbar kille och jag hoppas att resten av världen vaknar en dag och ser det med.

http://Hey_tezz

Rose-Marie

16 augusti 2013 22:07

Ja det är lite sådant jag själv var rädd att jag skulle få se på rutin ultraljudet.
Nu kan jag känna mig lite lugnare fram tills dess iaf :)
Har en bekant som fick veta att barnet inte hade något skallben och skulle alltså inte överleva utanför kroppen. Att få veta detta är ju iofs lika illa när som men att gå nästan halva tiden och då få reda på det känns nästan ännu värre.
Så just i det läget tycker jag KUB är väldigt bra.

Härligt att du är så engagerad i dessa människor och även om du inte behöver dina kunskaper till just din son så tar han säkert mycket lärdom av dig och på såvis växer upp till en fördomsfri kille. Vi behöver fördomsfria barn och ungdomar som gör vårt samhälle mer förstående i framtiden :)

 
Sara

Sara

19 augusti 2013 19:40

Oj, ja, vilken skillnad det är på bilderna, det går så fort. :-) Hej å grattis förresten, tror inte jag fick ur mig något sådant när vi träffades i Hällesjö. :-)

http://xarahs.blogg.se

Rose-Marie

19 augusti 2013 20:08

Åh tack :) var inne och kollade din blogg så nu förstod jag vem du är :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Rose-Marie - Söndag 13 jan 21:09


Jag fick en kommentar till mitt tidigare blogginlägg, "jakten på pusselbitar" ,som handlade om att jag blev inspirerad och motivierad av tränarutbildningen jag då hade deltagit i.Jag vet dock inte om den som skrev kommentaren har förstått inlägget ri...

Av Rose-Marie - 6 november 2018 00:30


Jag älskar att bli inspirerad och att hitta motivationen att hela tiden försöka göra saker ännu bättre. Känslan när den där lågan tänds om och om igen även när den bara ligger och pyr så där lagom för att inte slockna..... Kanske känns det till och m...

Av Rose-Marie - 22 oktober 2018 21:40

I slutet på 80-talet och början av 90-talet så var vi ett härligt gäng ungdomar i Färgelanda Judoklubb och Tommy Widekärr som håller sig kvar än idag var vår coach.Han var alltid med oss och tog oss runt överallt i Sverige, vi åkte på tävlingar och l...

Av Rose-Marie - 23 september 2018 19:31


Min tanke när jag började med Judon igen (2016) var att bara träna för att det var skoj och att jag skulle träna när lusten föll på.Ja det säger ju sig själv att "när lusten faller på" inte är en bra plan. Det är väl rätt sällan som man egentligen ha...

Av Rose-Marie - 3 augusti 2018 22:20

Det har nog inte undgått många att en 20-årig kille med down syndrome blivit skjuten av poliser då han hade tagit med sitt leksaksgevär och gett sig iväg hemifrån i tidig otta. En kille som hade en vuxen kropp men ett barns sinne, en kille som förm...

Presentation


Jag skriver från hjärtat om allt mellan himmel och jord

Fråga mig

30 besvarade frågor

ÄMNEN

Senaste inläggen

Arkiv

Gästbok

Andras bloggar

Länkar

Sök i bloggen

Följ bloggen

Följ rosetta med Blogkeen
Följ rosetta med Bloglovin'

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2013 >>>

Omröstning

Jag blev osäker på om jag valde rätt bloggforum när jag såg åldrarna här. Jag har iofs inget emot yngre läsare men är nyfiken på åldrarna här. Hur gammal är du?
 13 eller yngre
 Mellan 14-18
 19-22
 23-28
 29-35
 36-45
 46-50
 Äldre än 50

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se