Alla inlägg under oktober 2013

Av Rose-Marie - 30 oktober 2013 19:09

Nu kan snart bebis komma för jag har minsann införskaffat det mesta redan, till och med blöjor för jag hade en gratis kupong som gick ut idag.
Havandeskapspenning är också fixat fast jag inte hade tänkt att jag skulle få svar så snabbt.
Nej jag räknade iskallt med att försäkringskassan skulle vara seg som vanligt så jag blev mer än förvånad då mitt ärende inte ens tog en vecka. Jag lämnade in allt förra tisdagen och fick svar i Fredags och jag behöver inte ens överklaga.
Jag hade räknat med ett svar tidigast i slutet på November så nu vet jag inte mer vad jag ska planera.
Bara att ta det lugnt fram till mitten av Februari nu då, 16 veckor kvar.....

Jag tänkte att jag kanske kunde hitta lite tips och råd i Amelias vänta barn tidning så den köpte jag idag. På framsidan stod det "hitta ditt gravidlugn" och ja jag är ju rätt lugn och väl förberedd tänkte jag men man kan ju alltid få fler tips och råd.

Väl hemma från affären började jag bläddra lite och då slår det mig som ett knytnävsslag mitt i nyllet. En rubrik som gav mig rysningar:
DIN FÖRLOSSNING, 16 sidor om förlossningen!!!!
Där försvann mitt gravidlugn, tack för det Amelia!!!!

Men jo jag vet allt det där att man överlever och att man glömmer fort, man får något fint för besväret och ja allt vet jag.
Jag har fött barn förr och jag vet att det var så hemskt att jag inte minns de 28 timmarna alls.
När jag väntade André så var jag så rädd för att föda så jag grät varje gång någon nämnde förlossning, den där känslan kom tillbaka idag när jag läste Amelias tidning som skulle få mig att hitta mitt gravidlugn.
Det jag redan hade men som nu inte känns lika lugnt längre.

Jag kan lika gärna fortsätta kvällen med att sabotera mitt lugn genom att se filmen "livet som tre"
Handlar om Barbara som är upp över öronen förälskad och lever på rosa moln tills de väntar barn och spänningen blandas av panik och glädje. Och när babyn väl anländer blir allting väldigt verkligt och samtidigt overkligt.
En varm och frispråkig kärlekskomedi om livet när det kränger som allra mest.

Gravidlugn jo jag tackar ja......

Av Rose-Marie - 20 oktober 2013 20:21

Jag fick lite tid över och började läsa i bloggen på det jag skrev i oktober 2012. Ett helt år har gått och enligt de drömmar jag hade då så borde jag ligga här med en bebis på runt två månader nu. För ett år sedan var jag precis inne i min första omgång av hormonbehandling inför vår allra första provrörsbefruktning. Den 24 Oktober 2012 började jag med sprutorna så jag gissar att vid denna tiden för ett år sedan var jag ganska nervös inför dessa sprutor, jag som var livrädd för att sticka mig själv. Men det gick ju bra, ja sprutgrejen alltså.

Resten blev ju inte som planerat utan det blev ju till och med två misslyckanden så att det krävdes ännu en omgång med sprutor.
Nu så här i efterhand kan jag ju tycka att tiden gått rätt fort ändå men då, då stod tiden stilla.
Ett missfall gjorde ju dessutom att man fick vänta tills kroppen var redo igen för att få påbörja nästa behandling och när även det blev missfall, efter åtta veckor dessutom så tog det ju ännu längre tid allting.
Det barnet skulle födas nu i November. Men det blev inte heller som jag tänkte. Ännu en krossad dröm.

Man kan ju inte leva på det utan jag får se glädjen i vad jag väntar nu.
Trots att det varit en jobbig tid, ett jobbigt år så väcker tillbakablickarna inte bara ledsamma känslor utan de skänker mig ännu mer glädje till att jag faktiskt ligger här med en relativt stor mage och att jag har ett gästrum fyllt med bebiskläder och bebissaker, ett rum fyllt med saker som tillhör våran största dröm. Ja jag har nya framtidsdrömmar och nytt hopp om att vår lille son kommer ut välmående i mitten av februari.

Tillbakablickarna ger självklart även oro, för det där förbannade "tänk om" finns ju alltid. Men kan världen verkligen vara så grym att man går igenom allt under detta året och sen går hela graviditeten utan att få lyckas?! Jo jag vet att det hänt, det har hänt alltför många gånger och det gör ont i mig att ha så många i min närhet där det faktiskt gått så illa.
Men oftast går det ju bra, jag bestämmer att jag ska tro att det enbart går bra. Inga andra alternativ finns, inte i mina framtidsdrömmar iallafall, inte i min drömvärld, där går allt bra. Tillbakablickarna får just vara vad de är.... tillbakablickar, förflutet men ändå minnen och upplevelser som aldrig kommer att försvinna.


Nedan följer en länk till ett blogginlägg från 23 Oktober 2012 (inför sprutstart)

http://rosetta.bloggplatsen.se/2012/10/23/8868870-jag-forvandlas-till-en-naldyna/



Av Rose-Marie - 17 oktober 2013 22:52

Många frågar om graviditeten nu, det känns roligt när det syns och skönt att våga se framåt fast samtidigt är jag överdrivet uppmärksam på precis allting. Jag har under ett par veckor nu läst:
"nu kommer du snart kunna känna barnets sovrutiner, när du är igång så är barnet oftast stilla och när du är stilla är barnet oftast livligt"
Jag känner sällan någonting, kanske lite lite då och då men inte mycket.
Men samtidigt tänker jag att så länge jag växer måste ju allt vara bra.
Det puffar till då och då, en underbar och välkommen hälsning innifrån.

Jag lever på som vanligt fast med något mindre ork och något större kropp. Jag har gjort 55% av graviditeten så än är det ett tag kvar, fast tiden går fort, oerhört fort.
Jag har köpt det mesta så det är egentligen inte så mycket kvar att införskaffa. Det är bara att försöka slappna av och njuta resten av tiden.
Ansökan om havandeskapspenning är klar och ska bara kompletteras med jobbets uppgifter.
6 November är det dags för besök hos barnmorskan och förförsta gången få höra hjärtljuden, då får man en bekräftelse på om allt verkar bra. Jag längtar dit!
Fram tills dess är det väl bara att fortsätta att växa och frodas.

Av Rose-Marie - 11 oktober 2013 23:53

Ja nu dök den där skaparglädjen på mig igen, man får lite tips på internet och kan ju inte låta bli att testa.
Spelar roll om klockan är 22:00 när lusten faller på och idéerna flödar.
Man ska ta vara på tillfällena när de dyker upp. Så gör nog de flesta som skapar saker, konstnärer, författare och musiker tex... Får de en idé så smider de medan järnet är varmt.
Dessutom är det ju Fredag och ledigt imorgon.

Nja mina resultat blev kanske inte succéer men jag ser det som klart godkända tester som förmodligen kommer bli bättre ju fler gånger man testar.
Idag gjorde jag en minnesljuslykta med ultraljudsbilderna och ett ljus med foto på min son André och hästen Bambam.

Ja jag har precis lärt mig att kopiera över foton på servetter så man kan använda dem som decoupage.
Det var inte sista gången jag kommer använda mig av denna metoden minsann.
Men just för idag får jag nog låta skaparglädjen dra sig tillbaka för nu är det snart dags att sova. Imorgon kväll ska vi till Nossans ljusfestival i Grästorp och det kan nog verkligen lysa upp höstmörkret och ge en extra härlig höststämning.
Trevlig helg på er där ute!

Av Rose-Marie - 7 oktober 2013 22:18

Väldigt ofta hör man hur bra allting var förr. Ja jag tror minsann precis allt var bättre förr om man ska höra på människors klagan över nuet.
Vad jag undrar är då, varför lever man inte så som man gjorde förr istället? Varför tjatas det hela tiden om att man ska förändra, förbättra och följa utvecklingen om det redan var så bra som det var?
Kan det möjligtvis vara så att vi bara minns det som var bra i det förflutna och har glömt det dåliga?
När nostalgin sätter in så finns kanske inga dåliga minnen.

Om man frågar någon vad det var som var så bra förr ja då kan oftast denne inte ge ett rakt svar utan bara upprepar:
- Allt var bara bättre och roligare förr.
Jag säger det själv då och då men har även insett att jag inte gör mycket för att det ska vara bättre nu.

Förr är även väldigt olika för oss alla, förr för mig är kanske inte detsamma som förr för dig.
Om några år kommer denna dagen tillhöra det förflutna och då kommer kanske dagen vara bättre än vad vi upplever den just idag.
Jag minns gärna, jag älskar nostalgi och jag älskar det gamla och förflutna men jag har för mycket att vara glad över idag för att leva kvar i förr, jag har för mycket att längta efter och att se framemot för att tycka att precis allt var bättre förr. Jag vet inte vad framtiden har att ge eller om den kommer bli bra eller dålig men jag är alltför nyfiken för att vilja stoppa tiden.

Jag tror lyckan kommer lite i att varva båda delarna, minnas det förflutna, le åt det och prata om det men samtidigt se framåt, planera och drömma.
Öppna dörrar och vara nyfiken för att släppa in det nya som möter oss.
Det kan ju faktiskt hända att något bättre väntar bakom nästa dörr.

Av Rose-Marie - 4 oktober 2013 20:51

Som jag skrivit förr så brukar hösten vara den årstid som ger mig mest energi och samtidigt den tid då jag kan koppla av som bäst.
Kanske inte går riktigt ihop men jo jag är full av energi, somnar inte direkt jag kommer från jobbet utan jag tar gärna en promenad om det är en fin solig höstdag. Detta ger mig energi och då är jag även mer vaken på kvällarna. Tänder ljus och softar i soffan, gärna med fötterna i knäet på Roger. Ja hösten är den tiden då vi faktiskt har mer tid för varandra. Vår och sommar är i och för sig intensiv och väldigt social men sällan har vi tid för bara varandra. Vi hittar på roliga saker och umgås mycket med vänner och det är en tjusning det också.

Men nu är det tid för mys, lugn, romantik och längtan efter lillen som växer i magen. Det är våran tid och just nu njuter jag av allra högsta grad.

Presentation


Jag skriver från hjärtat om allt mellan himmel och jord

Fråga mig

30 besvarade frågor

ÄMNEN

Senaste inläggen

Arkiv

Gästbok

Andras bloggar

Länkar

Sök i bloggen

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2013 >>>

Omröstning

Jag blev osäker på om jag valde rätt bloggforum när jag såg åldrarna här. Jag har iofs inget emot yngre läsare men är nyfiken på åldrarna här. Hur gammal är du?
 13 eller yngre
 Mellan 14-18
 19-22
 23-28
 29-35
 36-45
 46-50
 Äldre än 50

RSS


Skapa flashcards