Direktlänk till inlägg 3 augusti 2018

Skriv inte saker som ni aldrig skulle säga face to face

Av Rose-Marie - Fredag 3 aug 22:20

Det har nog inte undgått många att en 20-årig kille med down syndrome blivit skjuten av poliser då han hade tagit med sitt leksaksgevär och gett sig iväg hemifrån i tidig otta.
En kille som hade en vuxen kropp men ett barns sinne, en kille som förmodligen ville ut och leka. Han hette Erik.

I samma stund hade polisen fått larm om en farlig man som hade hotat sin fd flickvän och som man befarade var på väg hem till henne med ett skjutvapen.
Polisen kände till denne man och jag kan tänka mig att de var inställda på att det kunde bli en allvarlig konfrontation när de kom fram.
Men istället mötte de Erik och utgången vet vi ju.
Vad som skedde där och då vet bara dem och jag gissar att alla inblandade mår skit.
Eriks nära och kära likaså Poliser och deras nära och kära.....

Ingen av dem behöver salt i sina sår....
Ändå kan man inte undgå att se vad folk skriver på sociala medier.
Som mamma mår jag skit av att läsa vad som skrivs om Eriks föräldrar, tänk om det gällde mig.
Att folk bara kan sitta där och fråga varför inte föräldrarna hade mer koll när man har en son med så gravt funktionshinder?
Hur kunde de köpa en leksakspistol?
Varför köper man det till sina barn?

Själv undrar jag hur man kan med att sitta och skriva så offentligt när man vet att någon sörjer, någon som förmodligen klandrar sig själv och som mår än sämre av att läsa sådant.
Mamman har gett intervjuer där hon berättar att hon inte kan undvika allt som skrivs.
Har folk ingen empati alls? Är de inte medvetna om att dessa människor finns på riktigt?
Skulle de kunna konfrontera Eriks föräldrar Face to Face?

Min familjs hobby är att leva westernliv.
André har alltid varit med, han är uppväxt med det. Han är 19 år idag och har både piska och en replika, det finns väl inte i vår värld att något sådant här skulle hända men så var det säkert för Eriks föräldrar också.
Lille Tristan är också cowboy när vi är ute på westernevenemang.
Men ska vi verkligen sluta leva för att saker kan ske?
Ska alla sluta med sina hobbysar för att undvika det som aldrig någonsin borde kunna ske?
Jag skulle behöva packa in barnen i bubbelplast om jag ska vara så försiktig att mina barn aldrig skulle kunna skadas och även då skulle någon klandra mig om något hände dem, hur kunde jag vara så dum att packa in barnen i plast. *ironi*

Sedan har vi poliserna som får sin känga av dem som tycker sig kunna få skriva ut sitt hat mot dem.
Ord som de förmodligen aldrig skulle säga till de berörda poliserna om de möttes.

Man kan tycka att de borde sett att det var en snäll kille, att det inte borde finnas leksaksvapen och ja jag kanske är dum som förälder som tar med mina barn och leker cowboy.
Men vi får inte glömma att detta är en helt otrolig och tragisk händelse som verkat ske av helt otroliga osannolika sammanträffanden.

Vi får inte glömma att det finns riktiga människor inblandade i detta, människor som har känslor och som mår skit nu.
Ingen av dem behöver vår skit just nu.

Skriv inte saker som ni inte rakryggat kan stå upp inför dessa människor och säga till dem.
Se deras sorg, se deras smärta, möt deras ångest och tala om för dem det ni skriver.
Jag tror inte så många skulle ha gjort det.

Det som inte borde kunna hända har hänt och vi kan inte ändra på det.

Mina tankar går till samtliga inblandade

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Rose-Marie - Måndag 22 okt 21:40

I slutet på 80-talet och början av 90-talet så var vi ett härligt gäng ungdomar i Färgelanda Judoklubb och Tommy Widekärr som håller sig kvar än idag var vår coach.Han var alltid med oss och tog oss runt överallt i Sverige, vi åkte på tävlingar och l...

Av Rose-Marie - Söndag 23 sept 19:31


Min tanke när jag började med Judon igen (2016) var att bara träna för att det var skoj och att jag skulle träna när lusten föll på.Ja det säger ju sig själv att "när lusten faller på" inte är en bra plan. Det är väl rätt sällan som man egentligen ha...

Av Rose-Marie - Söndag 13 maj 21:01

Ibland är det svårt att få till de där viktiga träffarna för att bara prata om saker som man behöver prata om Face to Face. Det blir alltför ofta genom Messenger numera och jag är flitig användare av "Messengermöten", det är i och för sig bra men int...

Av Rose-Marie - Onsdag 11 april 22:13

Kära pappaIbland händer det att jag börjar plocka i en låda med saker som jag inte riktigt vet varför jag har sparat. Saker som bara blivit kvar varje gång jag tittat i lådan, så även idag.Jag plockar upp dem funderar en stund och sedan hamnar dem av...

Av Rose-Marie - Söndag 8 april 21:57

Älska mig mest när jag förtjänar det minst för då behöver jag det bäst....Det är så citatet lyder men jag har för detta blogginlägg valt att byta ut älska mot beröm just för att vi ofta ger varandra och oss själva beröm och klapp på axeln när vi gör ...

Presentation


Jag skriver från hjärtat om allt mellan himmel och jord

Fråga mig

30 besvarade frågor

ÄMNEN

Senaste inläggen

Arkiv

Tidigare år

Gästbok

Andras bloggar

Länkar

Sök i bloggen

Följ bloggen

Följ rosetta med Blogkeen
Följ rosetta med Bloglovin'

Besöksstatistik

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2018 >>>

Omröstning

Jag blev osäker på om jag valde rätt bloggforum när jag såg åldrarna här. Jag har iofs inget emot yngre läsare men är nyfiken på åldrarna här. Hur gammal är du?
 13 eller yngre
 Mellan 14-18
 19-22
 23-28
 29-35
 36-45
 46-50
 Äldre än 50

RSS


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se