Nu är semestern över på riktigt, jag har redan jobbat en vecka så visst den var över redan för en vecka sedan.
Jag behövde den veckan för att fatta det bara och det är denna veckan som börjar nu som även skolbarnens semester är över, på Tisdag börjar skolan.
André börjar nian, sista året innan gymnasiet och jag vet inte om det är han eller jag som tycker detta är jobbigast.
.
Jag har egentligen inte så ont av att semestern är över för jag gillar nog de där vardagsrutinerna som man har när man jobbar, jag gillar helgerna och att få njuta av de ledigarna dagarna. Framförallt gillar nog min kropp det för semestern har inneburit en massa slarv liksom den säkert gjort för största delen av alla semesterfirarna.
Jag måste verkligen ta mig ur detta slarv, jag måste ta mig tillbaka eller heter det kanske börja om....... det låter så jobbigt, som om jag var tillbaka på ruta ett men det är jag ju faktiskt inte, +3 kilo och något sämre kondition är priset jag fått betala för att njuta av semestern. Men visst kan man tycka att det är värt det, helt klart.
Men det är inte värt det om man fastnar här, om jag inte lyckas bryta detta.
Nej jag behöver ta vid där jag slutade, ja så känns lättare att tänka, inte gå tillbaka eller börja om utan bara hitta rätt spår och fortsätta där jag spårade ur.
Det är planen nu och tidsfristen är att vara i hyfsat god kondition till min utmaning den 19-20 september då jag ska på träningsweekend med Emma Igelström.