Insåg precis att jag faktiskt i allt annat jag hållt på med "glömt bort min blogg"

Vårruset var min andra utmaning till mig själv och jag tog mig dit trots regn. Träffade Blossom Tainton och fick lite peppande ord, så träffade jag en gammal arbetskompis och sprang hela vägen med henne som draghjälp, ja jag sprang faktiskt hela vägen, 5 km utan att stanna.
För många är det väl inget att skryta om men för mig är den medaljen lika mkt värd som mitt SM-guld i Judo. Ja det skryter jag fortfarande om fast det håller på att rosta pga alla år som gått sedan 1992.

Tredje utamaningen var ju majalöpet i Högsäter som var i Torsdags men då hade jag HLR-utbildning så jag fick avboka. Istället blir min tredje utmaning att springa strandjoggen (5 km) i Uddevalla den 6 Juni.

Veckan som varit nu har haft ett helt annat fokus än träning och god kosthållning.
Jag har nämligen sedan i Februari planerat att dra igång en ALLA Barns dag i Färgelanda. Ett stort barnkalas för alla våra barn. Barnen är det bästa vi har och är värda en dag där de får vara i fokus. En dag där ALLA barn kan få vara med utan att mamma eller pappa måste säga nej för att de inte har råd.
Denna dagen skulle allt vara gratis.
Och tänk att vi har så många frivilliga i Färgelanda, privatpersoner, föreningar och företag som faktiskt kontaktat mig och erbjudit sig att vara med. Jag har knappt behövt fråga någon.
Denna dag var igår Lördag den 23 Maj.
Regnet har tyngt mig hela veckan för jag hade ingen reservplan vid regn. Det måste bli sol. Men inte ens detta hade jag behövt oroa mig för. Igår när jag vaknade sken solen rakt in i ansiktet på mig och riktigt ropade "vakna, det är alla barns dag idag"
Ja till och med solen tyckte att våra barn i Färgelanda skulle får en fantastisk dag.
Och jag tror faktiskt vi lyckades!

När jag stod och tittade ut över ett hav av människor, hörde massor av skrattande barn i vår såkallade park mitt i Centrum så tänkte jag "ett levande Centrum, så härligt att se"

Och när min sambo igår kväll berättade om en liten flicka som stod vid en gunghäst som jag ställt vid westernlägret vi hade, hon stod där och klappade gunghästen som för övrigt blev uppskattad bland de mindre besökarna.
När hon stod där sa hon
-Åh detta är mitt livs bästa dag!
När Roger berättade detta då insåg jag att vi faktiskt lyckades.
Hennes ord kommer driva mig att även satsa nästa år. Jag misstänker att jag då får ännu mer frivilliga med mig.
För vem vill inte ge fler barn möjligheten att uppleva sitt livs bästa dag?!

Jag och Blossom på vårruset

Jag gjorde det!

Affischerna till Alla barns dag

Ett välbesökt ALLA Barns dag

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag fick en kommentar till mitt tidigare blogginlägg, "jakten på pusselbitar" ,som handlade om att jag blev inspirerad och motivierad av tränarutbildningen jag då hade deltagit i.Jag vet dock inte om den som skrev kommentaren har förstått inlägget ri...

Jag älskar att bli inspirerad och att hitta motivationen att hela tiden försöka göra saker ännu bättre. Känslan när den där lågan tänds om och om igen även när den bara ligger och pyr så där lagom för att inte slockna..... Kanske känns det till och m...

I slutet på 80-talet och början av 90-talet så var vi ett härligt gäng ungdomar i Färgelanda Judoklubb och Tommy Widekärr som håller sig kvar än idag var vår coach.Han var alltid med oss och tog oss runt överallt i Sverige, vi åkte på tävlingar och l...

Min tanke när jag började med Judon igen (2016) var att bara träna för att det var skoj och att jag skulle träna när lusten föll på.Ja det säger ju sig själv att "när lusten faller på" inte är en bra plan. Det är väl rätt sällan som man egentligen ha...

Det har nog inte undgått många att en 20-årig kille med down syndrome blivit skjuten av poliser då han hade tagit med sitt leksaksgevär och gett sig iväg hemifrån i tidig otta. En kille som hade en vuxen kropp men ett barns sinne, en kille som förm...