Som jag skrivit förr så har vägen till ett barn tagit upp mycket av våran tid och tankar under en lång tid.
Att genomgå provrörsbefruktning flera gånger tar både tid, ork och tär på en psykiskt så många andra saker hamnar åt sidan. I vårt fall kände nog André att han hamnade lite i skymundan många gånger och nu när vi äntligen har vårt lilla mirakel hos oss så kretsar återigen mycket kring bebis. André har inte själv sagt att han känner sig utanför men jag försöker ändå att ge tid åt honom också.

Före jul såg André att hans idol Eric Saade skulle komma till Vänersborg och frågade om inte vi kunde gå på den konserten. När jag såg att det var den 22 Mars så var jag påväg att säga nej för då har lillebror kommit, jag hejdade mig dock och tänkte att André minsann inte ska behöva avstå saker för att han får en lillebror. Han ska ju inte bli lidande för att jag och Roger vill ha barn.
Så jag bad min syster köpa en biljett till André i julklapp, vi får lösa så att jag eller någon annan kan gå med honom helt enkelt.
När biljetten var köpt så mailade jag Erics manager och frågade om Eric skulle skriva autografer på konserten. I mailet berättade jag lite om André och att han drömt om att få en autograf från Eric.
Jag har sagt till honom att det nog aldrig kan bli så, alla har vi idoler som vi skulle vilja träffa men väldigt sällan går sådana drömmar i uppfyllelse.
Så jag förväntade mig egentligen inget svar på mailet vilket gjorde att jag nästan började gråta då jag fick svar att de kunde se till att André kunde få träffa Eric efter konserten. Det var ju för bra för att vara sant och jag höll detta hemligt ända till dagen före konserten då jag fick ett telefonsamtal med information om hur träffen skulle gå till. Det skulle verkligen bli av, André skulle få träffa sin idol.
Jag och Roger hade förberett och låtit Tristan få bröstmjölk på flaska en gång om dagen i några dagar så jag skulle kunna följa med André på konserten.
Det skulle bli en grej som vi två skulle göra tillsammans, det skulle bli Andrés dag.
Nu var det payback time efter alla gånger André fått hamna i "skuggan av lillebror"

Det blev en fantastisk kväll, konserten var jättebra och ja när den var slut så kom den stunden som André har väntat på och drömt om, den stunden som jag sagt att den nog aldrig skulle inträffa.
Vi fick gå med Erics manager bakom kulisserna, in i ett omklädningsrum och där satt självaste Eric Saade och väntade på oss. Det var André och en liten tjej som delade denna stunden. Vi tog i hand, presenterade oss och småpratade lite samtidigt som Eric skrev autografer och lät sig fotograferas med oss. Det var förmodligen Andrés lyckligaste stund i hela sitt liv, en stund som han aldrig kommer att glömma. En kvart-tjugo minuter som betydde så mycket för honom och även för mig. Att se André så glad och att höra honom efteråt gjorde så mycket. När vi satt i bilen hem så sa han något som fick mig att känna mig extra stolt över mig själv:
- Tack mamma, du är verkligen världens bästa mamma som gjorde det här för mig.
Du har fått min dröm att bli sann, det trodde du ju inte men där ser du att drömmar kan bli sanna.

Från konserten i Vänersborg

Vi träffade Eric i ett omklädningsrum, han skrev autografer.

André och Eric Saade

Det är klart att jag också ville ha kort med Eric

André hade köpt nya skor innan konserten och dessa signerade Eric.

 

Lena

24 mars 2014 23:13

Nu rinner tårarna... Jag är så blödig!! Men vilken lycka... KÄRLEK!!

http://lenashem.wordpress.com

 

Ida

25 mars 2014 00:13

Va kul! Jag var faktiskt också på den konserten! Han var väldigt duktig Eric! Förstår att sonen var lycklig! :)

http://lilla-pys.bloggplatsen.se

 

Veronica

25 mars 2014 14:39

Vilken underbar överraskning för sonen, kan förstå vilken lycka som genomfor honom. Det ger även en tillfredsställande känsla som mamma när allting klaffar i planerandet. Bra jobbat!

Sedan vill jag passa på att önska grattis till tillökningen i familjen.

Önskar en fortsatt fin tisdag
Kram
/Loka

http://snottren.bloggagratis.se

Rose-Marie

25 mars 2014 23:05

Tack Veronica :-)

 

mollesnutten

27 mars 2014 05:57

Tänk va underbart, att drömmar kan slå in. Grattis till träffen, André och till lillebror.

http://mollesnutten.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag fick en kommentar till mitt tidigare blogginlägg, "jakten på pusselbitar" ,som handlade om att jag blev inspirerad och motivierad av tränarutbildningen jag då hade deltagit i.Jag vet dock inte om den som skrev kommentaren har förstått inlägget ri...

Jag älskar att bli inspirerad och att hitta motivationen att hela tiden försöka göra saker ännu bättre. Känslan när den där lågan tänds om och om igen även när den bara ligger och pyr så där lagom för att inte slockna..... Kanske känns det till och m...

I slutet på 80-talet och början av 90-talet så var vi ett härligt gäng ungdomar i Färgelanda Judoklubb och Tommy Widekärr som håller sig kvar än idag var vår coach.Han var alltid med oss och tog oss runt överallt i Sverige, vi åkte på tävlingar och l...

Min tanke när jag började med Judon igen (2016) var att bara träna för att det var skoj och att jag skulle träna när lusten föll på.Ja det säger ju sig själv att "när lusten faller på" inte är en bra plan. Det är väl rätt sällan som man egentligen ha...

Det har nog inte undgått många att en 20-årig kille med down syndrome blivit skjuten av poliser då han hade tagit med sitt leksaksgevär och gett sig iväg hemifrån i tidig otta. En kille som hade en vuxen kropp men ett barns sinne, en kille som förm...