Jag fick syn på en bild på killen som dödat massa katter, han är vad jag förstod 15-16 år. Denna sprids på Facebook och kommentarerna under bilden skrämmer mig. "Sprätt upp magen på honom och häng han i ett träd"
"Han vill jag döda" osv....
Det är inte första gången jag läser att folk vill döda människor som begått brott och varje gång tänker jag, vad säger det om dem?!

Den ena sidan av mig känner ett enormt förakt mot människor som skadar andra människor och djur, människor som utan känslor kan begå sådana brott. Jag mår illa varje gång jag läser om sådant och anser att varje människa ska veta vad som är rätt och fel, alla ska ha en sådan spärr att man bara inte klarar av att utföra sådana handlingar.
Så vore det i en perfekt värld.

När jag läser vidare under dagens bild så ser jag även länkar till anhörigas Facebooksidor där man har skrivit "ingen i hans familj verkar ju normala"
"Killen har dödat familjens djur redan som barn"

Då tänker den andra sidan av mig, varför har ingen hjälpt grabben och familjen tidigare?!
Vad har denna familjen i bagaget som gör den så trasig? Har de kanske kämpat i många år för att få hjälp?
Har man inte lyckats att ge dem rätt hjälp och stöd? Finns det kanske fler som kanske borde ha "skulden" för pojkens beteende?
Ja frågorna är många och jag känner mig kluven. Om det vore min son hur hade jag reagerat när folk vill döda honom? För tro det eller ej, hur bra man än tycker att man uppfostrar sina barn så kan även de växa upp och hamna fel. Nej inte våra barn såklart!

Jag vet att det finns massor av familjer som kämpat och funnits för sina barn men ändå har något blivit fel på vägen, de frågar sig "vad gjorde vi för fel?" Jag vet att det är långa köer till både barn- och vuxenpsyk idag och man får vänta länge för att få hjälp om man ens lyckas ge alla hjälp.
Jag vet också hur svårt det kan vara för personal inom vården och skolan att veta hur man ska kunna hjälpa, även de kan stå maktlösa i vissa fall. Men ska vi ha ihjäl de människorna då, i förebyggande syfte?

Fortsättningsvis under bilden så stod det "han är en psykopat"
Jag skulle vilja veta vilka folk idag anser vara psykopater för det ordet tycker jag man hör nästan jämt, alla verkar vara psykopater och då ska man tydligen bestraffas med döden.
Varför inte vård, hjälp och stöd?

Förr (faktiskt inte så länge sedan) ansåg man att vänsterhänta hade hjärnfel och att de var obegåvade och tvingades därför skriva med höger hand. Var man vänsterhänt borde man liksom skämmas.
Barn med språkstörningar och dyslexi fick ofta bo på speciella hem för de ansågs också vara "mindre värda".
För att inte tala om utvecklingsstörda, de blev inspärrade på mentalsjukhus.

När jag läser det jag just skrev inser jag att allt det där i den beskrivningen är vad min son har. Med de kombinationerna kan ni ju räkna ut själva vad man hade ansett om honom på 40-50-talet. Är det åt det hållet vi är tillbaka idag? Är det så vi vill ha det?
Se bara debatten om att man bör göra abort på foster som riskerar kromosomavvikelser, är det för att vi ska "slippa ha dem i vårt perfekta samhälle"?

Min goda sida tänker då, hur många barn på 50-talet satt inspärrade utan rätt hjälp och stöd och hur lätt är det då att få en trygg uppväxt?
Hur många av dem är idag klassade som brottslingar och borde enligt vissa bestraffas med döden idag?
Hur många av dem har familjer som är trasiga där även barnen har svårigheter av olika slag?

Men min andra sida med svarta glasögon tänker i och för sig inte att folk borde bestraffas med döden men nog mår jag illa av att läsa allt skit som händer idag. Nog känner jag ett visst hat när någon våldtar, dödar, skadar och inte har någon som helst empati eller sympati för sina offer.
Det de gjort/gör kan inte förlåtas, inte ens av min goda sida.
Tänk om någon skulle skada mina nära och kära?!
Men ingen av mina sidor kan förstå hur folk kan tänka "sprätt upp honom och häng han i ett träd" det får mig att må lika illa som pojkens handlingar.

Dessa åsikter sprids öppet och utan eftertanke på nätet där våra barn förmodligen läser och vad ger vi för budskap till dem?
Skulle vi hemma vid köksbordet sitta och nämna sådana tankar för dem?
- Döda alla "dumma" människor för de har ingen rätt att leva.
Barn tycker nog nämligen att väldigt många är dumma när de blir arga.