I Lördags var jag på en tillställning i Högsäter, en ort som ligger en mil från där jag bor. Det var bokloppis och även inbjudna personer som berättade om böcker de skrivit. Där var även Dalslands skrivarförening och de fångade mitt intresse, det slutade med att jag bestämde mig för att komma på en av deras träffar som är imorgon.
De brukar liksom kapitel1 som jag skriver i på nätet ha ett tema som de skriver efter inför varje träff.
Jag fick veta att temat nu var "ett besök på biblioteket"
Jag behövde inte skriva något inför morgondagens träff men direkt jag hörde temat fick jag klart för mig vad jag ville skriva och det tänkte jag lägga ut här i dagens blogginlägg.

Ett besök på biblioteket
När jag var liten så upplevde jag biblioteket som en plats där jag kunde finna lugn, där jag kunde ta mig till en värld av fantasi.
Jag tyckte om att dra mig bort från verkligheten och stänga in mig i en värld som inte existerade.
Jag lekte ofta Ronja Rövardotter och strövade omkring i skogen, stängde in mig på mitt rum där jag kunde förvandlas till någon annan än mig själv.
Det kan tyckas vara märkligt och en aning ensamt men jag ville ha det så ibland.

På biblioteket kunde jag med hjälp av böcker försvinna från vardagen, ja nästan som Mio i boken Mio min Mio.
Han som försvann till en annan värld.
Jag minns bibliotekarien som alltid var glad, jag minns ungefär hur hon såg ut och jag minns hennes röst men jag kan inte minnas hennes namn.
Hur mycket jag än gräver i mitt minne så minns jag inte vad hon hette.
Det var hon som satte på LP-skivan när man ville lyssna på Pippi och det var hon som stämplade kortet i böckerna man ville låna.
Hon visste till och med vilka böcker jag gillade. Det hände då och då att hon hade lagt undan böcker som hon trodde skulle passa mig. När jag tittade in så sa hon:
-Jag tror att du skulle vilja läsa de här böckerna. De är nog i din smak.
Jag gillade sorgliga böcker gärna om djur eller barn. Jag gillade även fantasy och när jag tänker på böcker som The never ending story och Narnia så tänker jag på henne.

Idag är jag sällan på biblioteket, det blir sällan av. När jag väl är där så går jag in, lånar det jag ska och tackar för mig. Jag får inte samma trygghetskänsla som förr, jag känner inte av samma härliga stämning som när jag var liten. Det är andra lokaler, nyare stil på biblioteket och nya bibliotekarier. Det är förmodligen inte ett dugg sämre än när jag var liten men jag känner inte samma känslor, kommer inte in i en annan värld.
Jag ser heller inte min bibliotekarie vars namn jag inte minns.
Har jag kanske tappat fantasin eller har jag blivit för vuxen för att kunna drömma mig bort?
Kan jag ha tappat förmågan att försvinna till andra världar eller är det helt enkelt så som man säger:
"det var bättre förr"

 

Spanaren

29 oktober 2012 11:10

Men så kul med nya utmaningar *kul*
Du jag leker i min blogg så kom och var med/kram

http://spanaren55.bloggplatsen.se

Rose-Marie

29 oktober 2012 16:42

Åh då ska jag gå in sen ikväll och kolla vad det är för lek :)

 

Spanaren

1 november 2012 11:56

Nu är ord sagda om ditt nickman ... kolla om det stämmer och glöm inte av att säga något om någon annans nicknamn ;.)
/kram

http://spanaren55.bloggplatsen.se

Rose-Marie

2 november 2012 14:35

Åh har inte varit inne på ett tag men var inne nu och jag såg inget men ska kolla noggrannare sedan vid datorn.
Även delta i leken :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag fick en kommentar till mitt tidigare blogginlägg, "jakten på pusselbitar" ,som handlade om att jag blev inspirerad och motivierad av tränarutbildningen jag då hade deltagit i.Jag vet dock inte om den som skrev kommentaren har förstått inlägget ri...

Jag älskar att bli inspirerad och att hitta motivationen att hela tiden försöka göra saker ännu bättre. Känslan när den där lågan tänds om och om igen även när den bara ligger och pyr så där lagom för att inte slockna..... Kanske känns det till och m...

I slutet på 80-talet och början av 90-talet så var vi ett härligt gäng ungdomar i Färgelanda Judoklubb och Tommy Widekärr som håller sig kvar än idag var vår coach.Han var alltid med oss och tog oss runt överallt i Sverige, vi åkte på tävlingar och l...

Min tanke när jag började med Judon igen (2016) var att bara träna för att det var skoj och att jag skulle träna när lusten föll på.Ja det säger ju sig själv att "när lusten faller på" inte är en bra plan. Det är väl rätt sällan som man egentligen ha...

Det har nog inte undgått många att en 20-årig kille med down syndrome blivit skjuten av poliser då han hade tagit med sitt leksaksgevär och gett sig iväg hemifrån i tidig otta. En kille som hade en vuxen kropp men ett barns sinne, en kille som förm...